Måndagslunch

Någon blev akut hungrig medan lunchen lagades. Avokado funkar som förrätt både till vardag och fest. 

Vardag

Vardagen är nu igång med full kraft. Samåkningslogistik, jobb, lämning på Kindergarten, röjning hemma, hämtning på Kindergarten, laga lunch, äta lunch, vila en stund med barnen vid TVn, cykla till lekparken, träff med expatfruarna, planera matsedel, handla mat, klättring i klätterhallen, läsa saga, spela spel, pyssla, klippa gräs, klicka fram Aktuellt, släcka lampan och sova är några av de saker som fyller våra dagar.

Nästa vecka börjar allas språkkurser förutom min, den börjar i oktober. Alla i familjen ska gå 2 gånger i veckan, vi vuxna på olika dagar på kvällar och barnen i samma grupp 2 morgnar i veckan. Jag är med barnen på kursen hela tiden så det blir nog lite kurs för mig också. Om inte annat kanske jag träffar några trevliga föräldrar i samma sits som mig. Vi vuxnas språkkurser är på en språkskola inne i stan, barnens kurs är via skolan här i Zuchering, vår stadsdel. 

Barnen fortsätter att trivas på Kindergarten. Frau Fakesch (all personal tilltalas med frau+efternamn av både föräldrar och barn) som är ansvarig i Atlas grupp säger att han verkar förstå ganska mycket nu men säger inget på Tyska. Han leker mycket med de andra barnen och är speciellt omtyckt av två pojkar, en tysk och en tjeckisk (som inte heller kan tyska). Frau Fakesch berättade igår att han hade hjälpt den tjeckiska pojken att förstå att de skulle klä på sig och gå ut när hon sagt det till gruppen. Atlas förstod antagligen vad hon sa och visade Jakub jackan, skorna och att han skulle ta på sig. Jakub och Atlas kramas alltid hejdå när vi går hem och ser ut att tycka mycket om varandra trots att de inte kan prata samma språk. 

Sirius har ju en lite mer tillbakadragen personlighet och går gärna och fixar och donar med sitt eget. Han verkar trivas bra men blir trött av de knappa 3 timmarna han är där och behöver vila lite i soffan när vi kommer hem. Innan vi flyttade berättade han en gång att "i Tyskland kan de inte tyska så vi får lära dem det". Vi får se om den inställningen håller i sig...

Igår var vi och klättrade igen. Atlas älskar det så en egen klättersele och bra klätterskor står på önskelistan till hans födelsedag. Sirius kom en bit högre denna gången men tycker fortfarande att det är roligast att bli nerfirad. Klättring var en rolig och bra familjeaktivitet för oss så vi får se hur tiden räcker till sen när språkkurserna drar igång. 

Förra veckan gjorde vi ett spel. Vi tycker om att spela spel. Vissa är bättre förlorare än andra...

Klättrig kväll.

Ikväll har vi varit i klätterhallen och klättrat. Vi vuxna lånade selar av våra kompisar som var med och vi hyrde en barnsele så barnen fick klättra också. Som jag trodde var Atlas eld och lågor över att få klättra HÖGT och svårt. Sirius klättrade ca 1,5m och ville sen hissas ner, det tyckte han var roligast.

Jag själv trodde jag nog inte att mina armar skulle orka hålla mig men det gick finfint. Jag kom upp till toppen två gånger och var mer än nöjd med det. Daniel klättrade en annan bana och kom upp till taket två gånger också. 

Ett lyckligt barn. 

Daniel var med och klättrade i Boulderingborgen. 

Väldigt gulliga grepp på barnens avdelning, Boulderingborgen. 

 

Min man han kan. 

Där man inte använder sele är det madrasser under. 

Vallokalen på Dr J Reichharts weg.

Det finns några olika sätt att rösta om man som röstberättigad i Sverige inte kan gå till sin vallokal på valdagen. För att slippa åka till Svenska konsulatet i München har vi valt att brevrösta.

Idag höll vallokalen hemma på Dr Josef Reicharts weg 9 öppen.

För några veckor sen beställde jag brevröstningsmaterial och några dagar senare kom även våra röstkort från Sverige. Nu är ytterkuverten signerade av två vittnen och valsedeln till riksdagsvalet lagd i det lilla vita kuvertet med grå remsa  i botten. 

Jag röstar likadant som i förra valet. Jag har klickat mig igenom valkompassen på svt.se och den visade som jag trodde att jag är "lilabrun". De partier som hamnade längst ner på min lista var SD, M och V. Jag är inte så väldans förvånad. 

Jag hade kunnat skriva mycket om vad jag tycker om resp riksdagsparti men jag besparar er det. Ett som är säkert är att inget av dem får mina fulla sympatier, därav min "lilabruna" färg. 

Glöm eller strunta för bövelen inte att rösta mina vänner!

Inskolning på Kindergarten

I måndags var det dags att börja förskolan för barnen. Den ligger på 5 minuters cykelavstånd från oss och är en vanlig, tysk Kindergarten. Tills vidare kommer barnen bara att vara där på förmiddagarna för att lära sig tyska och leka med jämnåriga. Vi får se hur språkträningen går och hur de trivs. Första dagen var både jag och Daniel med en stund innan Daniel åkte vidare till jobbet. I tisdags lämnade jag dem en stund och gick en promenad. Igår var jag med i början och gick sen hem. Idag sa jag hejdå och lämnade dem "som vanligt". De verkar inte bry dig så väldans mycket om att de inte förstår 99% av vad som sägs. Vi har pratat mycket hemma om att de kan säga "hilfe" (hjälp) om de behöver hjälp med något och precis som jag trodde hade Sirius premiärtestat det igår. Han är lite bekväm och tröskeln för att be om hjälp är låg om man säger så. Nästan alla sätt är tillåtna när man ska lära sig ett nytt språk :)

Vi trodde nog att de skulle vara mer ängsliga inför förskolan men det hela verkar gå bra. Eftersom att de har så bra erfarenheter av förskolan i Sverige vet de att det är roligt med alla de saker som inte finns hemma. Många andra barn, roliga pedagogiska aktiviteter, andra leksaker, stor utegård med grävskopor, cyklar, klätterställningar, klättervägg mm mm. Det är bara lite nya rutiner, personal, kompisar och lokaler, vilket hade varit nytt på en ny förskola i Sverige också. Språket verkar dock vara ett mindre bekymmer än vi trodde. 

Jag återkommer med ett inlägg om skillnaderna från de svenska förskolorna. Många av er som läser jobbar och/eller har sina barn på en svensk förskola så jag förstår att ni är nyfikna. 

"Hjärtligt välkomna till de Stora"