Kindergarten del 4 -Den pedagogiska verksamheten.

Lillebrors avdelning håller just nu på med ett tema som heter "Kinder in den Welt" (Barn i världen). Det är många av barnen som har utlandsfödda föräldrar och några (utöver Lillebror) kanske även är födda i ett annat land, jag har inte stenkoll. Pedagogernas plan är att alla länder som finns representerade på något sätt i gruppen ska få en eller flera dagar då de tittar på bilder, flaggor, dansar, sjunger och berättar sagor från det landet. Denna vecka pratar de om Sverige och här ser ni deras världskarta, ett kollage om Sverige som de gjorde igår och de hand/fot-älgar med röda näsor alla barn fick göra idag, jätte fina! Lillebror fick sätta flygplanet på Sverige i måndags och tycker nog det var roligt att alla fick se bilder på saker från hans land.

Fullspäckad December

Vi har satt upp julpynt, bakat pepparkakor, ätit pepparkakor, köpt julklappar, lussat för våra svenska vänner, ätit lussebullar, julpysslat på förskolan, åkt skridskor inne i stan, slagit in paket, haft flera besök från Sverige, haft lilljul två gånger, tänt det tredje ljuset och tittat på SVT:s Julkalender. Vi kämpar på för att hålla julstämningen uppe! :)

Kindergarten del 3 -Barnutfodring

I Sverige är vi vana vid att väldigt mycket är gratis eller subventionerat, speciellt inom förskola, skola, vård och omsorg. Det tycker jag är bra men jag tror att det är svårt för oss svenskar att förstå hur mycket vi egentligen får gratis. Då menar jag gratis på riktigt, inte något vi egentligen betalar genom skatten. Ett år överslagsräknade jag lite grovt hur mycket jag fått för mina skattepengar jag betalat under året. Det var vääääldigt mycket mer än jag betalat in. Inte ens om jag räknat med momsen jag betalat på allt jag köpt tror jag att det skulle komma i närheten av att gå jämnt ut. Som vabbande småbarnsförälder med två barn på förskola i Sverige är det lätt att få mer än man betalar i ett kort perspektiv. Som tur är kommer en tid då mina barn varken kostar förskoleplatser, vabbdagar, föräldradagar eller en skolplatser. Detta är ett väldigt förenklat sätt att räkna men visar lite att Sverige är ett förmånligt land att bo i som barnfamilj jämfört med många andra länder. 

I många andra länder fungerar det lite annorlunda, här i Tyskland tex. Här är mycket subventionerat precis som i Sverige men inte så extremt som i Sverige. Här det tex självklart att man varje dag skickar med sina barn en Brotzeitbox med ett förmiddagsmellanmål till Kindergarten. Jag är inte helt säker på att systemet med Brotzeitbox är av ekonomiska skäl för att här förväntas man i större utsträckning ta ansvar för sina barns utfodring, utrustning och utbildning. Lunch serveras på förskolan men till skillnad från på Svenska förskolor sitter det en namnslista vid veckomatsedeln i hallen där dagens ätande barn får ett kryss för att förskolan ska kunna fakturera rätt antal ätna måltider för varje månad. Det finns dessutom ett begränsat antal matplatser så bara en begränsad del av barngruppen serveras tillagad, varm, lunchmat. Övriga barn sitter i ett annat rum och äter sin medhavda matsäck. När något eller några barn som har "matplatser" slutar eller börjar skolan kan barn på kölistan för en sån plats få en. Antalet barn som får "mat" med sig hemifrån är inte så många och om det beror på att av många föräldrar har valt att inte jobba eller jobba lite av just den anledningen vet jag inte. Antagligen är "matsäcksbarnen" barn till föräldrar som har arbete och därför inte har något annat val. Detta väldigt märkliga system och den egentliga anledningen till det är jag väldigt nyfiken på. Vill man hålla barnantalet nere på eftermiddagarna? Vill man undvika att ta över ansvaret från föräldrarna för utfodring av deras barn? Har det historiskt sett inte funnits behov av fler matplatser och att organisationen inte följt med sin tid när samhället förändras till att fler mammor arbetar? Den enda föräldern jag vågat fråga tyckte att det var ett asdåligt system som gör det väldigt krångligt för föräldrar som inte får en matplats till sina barn. Själv ser jag inga praktiska hinder som tex platsbrist, för att servera fler barn tillagad mat men en delanledningen kan ju tex vara att personalbemanningen inte räcker till att hjälpa fler barn vid matborden. 

I detta inlägg blev det ganska negativt om tyska Kindergarten men nästan allt annat är vi faktiskt väldigt nöjda med. Jag vet inte om beslut om tex antalet matplatser ligger på den enskilda Kindergarten eller på högre nivå. Jag gissar dock att det beslutas om dessa saker på högre nivå och att personalen gör sitt allra bästa för att det ska funka så bra som möjligt utifrån givna förutsättningar, exakt som alla svenska pedagoger (och antagligen deras gemensamma kollegor i övriga världen). För oss fungerar detta system eftersom att jag inte arbetar och barnen bara är på Kindergarten mellan 8.30-11.30. 

Såhär ser barnens Brotzeitbox ut varje dag. Ett äpple, några Minibrezel (torkade minikringlor) och två torkade aprikoser. Jag har försökt variera med andra saker men det har blivit fetdissat så jag har accepterat att det är såhär de vill ha det.