onsdag 16 januari 2013

Nu är det dags igen.

I juni avslutade jag mitt senaste gästspel på universitetet. I augusti är det dags igen. Denna gången är det museiepedagogikens värld som ska få besök. Jag tänkte; dansar man ändå folkdans kan man lika gärna drömma om att jobba på museum. Det är ungefär samma coolhetsgrad. I mina drömmar ingår inga dammiga, döda djur eller obegripliga konstföremål. Nej nej, i mina drömmar ingår det att prova, testa, pilla, bygga och förstå det som just det museet har som tema. Vad museet har för tema kvittar nästan för mig.
Kursen ges från Stockholms universitet på 25% och jag ska läsa distansvarianten. Jag tycker att distanskurser är en suverän uppfinning. Klicka in sig på någon gemensam plattform, läsa, tänka och skriva hemma och sen klicka iväg det i rätt tid för att få det bedömt. Lät väll himla enkelt? Inte alltid såklart...

4 kommentarer:

  1. Coooooooooooooolt!!! Då kanske man får besök av dig i Stockholm ibland? Nå´n gång måste du väl se dina "klasskamrater" och lärare.
    Kram mamma

    SvaraRadera
  2. Vad roligt. Du kan inte vara ifrån skolbänken länge. Hoppas allt är bra med er. Det känns tomt att inte träffa er alla i Vederslöv längre. Saknar er. Kram Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äntligen en kommentar från käraste Mia! Det är inte riktigt samma utan dig på jobbet men det går finfint ändå :) Hoppas det går bra på nya jobbet, att du trivs och att de är snälla med dig.
      /Linnea

      Radera
  3. Funderar på om jag ska läsa något till hösten jag med. Har ju två år kvar till en examen i ekonomi och om jag kunde läsa någon lättare kurs medan jag är föräldraledig hade ju det underlättat. Har själv aldrig läst på distans och har egentligen väldigt dålig studiedisciplin (trots mina fem år på högskola/universitet med bra resultat) och är lite fundersam på om det verkligen passar mig. Men man vet ju inte förrän man testat!

    SvaraRadera