Idag var jag på besök på Barn- och ungdomskliniken med storebror Vild. Det var allmän kontroll, pricktest och utvärdering av hur medicinerna fungerar. Hans astma har blivit värre och läkaren ville prova en annan medicin så att han ska slippa märka det så mycket. Storebror var lugn och hur duktig som helst. Vi förbereder alltid dagen innan med att prata om vad de ska göra med honom på sjukhuset. Denna gången glömde jag dock att berätta om vägningen och mätningen, det höll på att bli tvärstopp men sköterskan (och alla andra som arbetar med barn i vården) har nog läst “Manipulation av barn, 7,5 hp”. Storebror kan grundrutinerna och det behövs knappt sägas att han ska lyfta på tröjjan, andas djupt, gapa eller vända öronen mot läkaren. En gång körde han hela repertoaren och Dr Johan hängde på utan att det behövdes just den gången. Resultatet av besöket blev en svårbedömd pricktest som ska göras om och ny dyr medicin. Huvudsaken är att min älskade lilla huligan kan vara med och leka utan att pumpas full med medicin.
Varför kan inte alla avdelningar på ett sjukhus ha roliga saker att fixa och dona med?
Stackars lilla " huliganen " jag tycker så synd om honom med sin astma. Jag vet hur jobbigt det kan va.
SvaraRaderaKram farmor Eva
Han är tapper vår lilla storebror Vild!
SvaraRaderaKram från mormor